Rent utsagt: blä
Som rubriken säger så kände jag mig så igår. Trodde inte det fanns något stopp på mina tårar, de bara rann och rann. Hjälpte ju inte direkt till att jag kollade på "P.S I love you" efter T hade somnat.
Allt kändest så hopplöst igår. Kände mig på något sätt utanför, som om T var den enda personen i världen som accepterar och tycker om mig precis som jag är. Sen var det lite annat också, men tänker inte ta upp det på bloggen.
Idag har det dock varit en lite bättre dag. Har fixat en massa ärenden och skrivit på ett skolarbete så gott jag kunde.
Nu ska jag ta och se på idol.
Jag tycker om dig precis som du är. Du är jättesnäll och rolig. Du är envis och smart. Du är lätt att tala med och jag har fullt förtroende för dig! Du är också en bra lyssnare och bra att ge råd. Du är en av mina närmaste vänner!
Ps. funderar på att fara till lappland mellan jul o nyår. Eller någon mellan 21.12-5.1. har du lust att kommammed. Boendet är gratis.
